Våld krig kamp…

10375079_10152554491995435_6276190368015479729_n

I natt när jag sitter här och inte kan sova så ser jag den här bilden och så blir jag så uppgiven igen. Jag slutade ett tag nästan helt att se på nyheter för jag blev helt gråtfärdig över världen och människorna.

Vi är inte onda, varför kan vi inte bryta oss loss ur de negativa spiralerna och skapa en medmänsklig värld? 

Det har funnits och finns så många kloka människor i världen men ändå verkar alltid de omogna, icke-reflekterande (typ) konformisterna ”vinna”, är de så många fler?

De som föraktar och hatar utan att förstå varför, de som ”vet” hur det ska vara (vad som är rätt och fel), de som reagerar istället för att reflektera, de som vill ha för att andra har, de som tar vad de vill ha för de är i centrum av världen, de som tror att vad andra tycker om dem är viktigt osv.. (jag tror jag kommer skriva lite om vuxenutveckling snart – läs det också om du vill förstå mer vad jag menar här).

But in spite of temporary victories, violence never brings permanent peace. It solves no social problem: it merely creates new and more complicated ones. Violence is impractical because it is a descending spiral ending in destruction for all. It is immoral because it seeks to humiliate the opponent rather than win his understanding: it seeks to annihilate rather than convert. Violence is immoral because it thrives on hatred rather than love. It destroys community and makes brotherhood impossible. It leaves society in monologue rather than dialogue. Violence ends up defeating itself. It creates bitterness in the survivors and brutality in the destroyers.

In a real sense nonviolence seeks to redeem the spiritual and moral lag that I spoke of earlier as the chief dilemma of modern man. It seeks to secure moral ends through moral means. Nonviolence is a powerful and just weapon. Indeed, it is a weapon unique in history, which cuts without wounding and ennobles the man who wields it.

Martin Luther King pratar om samhället, han pratar om rasism. Men det här gäller överallt i relationer mellan människor, vare sig det är två eller två miljoner. Han ser att grunden är en ”spiritual and moral lag”, att vi inte har balans mellan den externa och den interna världen, att vi söker vinna istället för att söka förståelse osv. (Jag ser massor av sårade människor som sårar andra istället för att läka sig själva).

Vuxenutveckling och ”spiritual awakening” går hand i hand. En förståelse för hur den interna och den externa världen hela tiden påverkar varandra i en dynamisk dans utgör en av hörnpelarna för att börja skapa medvetenhet och empati. Medvetenhet och empati är grunden för dialog. Dialog är grunden för kärlek och verkliga lösningar på eventuella problem. Problem som i grunden är känslor och behov som ”krockar” antar jag. Och då menar jag mellanösternkonflikten också. Vi skulle alla vara hjälpta av att veta i hur hög grad känslostyrd vår värld är!

Vuxenutveckling och samhällsutveckling går hand i hand. Men samtidigt verkar det så ofta så långt kvar tills vi ser ett i sanning medmänskligt samhälle. (Och jag pratar inte kommunism, jag pratar möjligen liberalism och helt klart individualism och respekt!). Jag blir uppgiven. Jag tänker att nonviolence-tanken kanske inte är så himla rätt ändå. Jesus sa ju vänd andra kinden till, men med våld spreds ”hans” lära bra mycket mer…. Nej, jag menar det inte på riktigt förstås, jag tror naturligtvis på fredliga metoder. Men hur gör man?

Personlig utveckling är som allt annat man lär sig en process. Jag kan leda någon i lärande, kanske, men det är svårt (särskilt om det är ett för stort steg från den nuvarande kunskapen till den man vill lära ut – se mitt förra inlägg t.ex.). Och visst, ett samhälle med stor andel högutbildade som Sverige tenderar säkerligen att vara ett mer tolerant och medmänskligt samhälle (eftersom utbildning tenderar vara något som ger kognitiv utveckling, kunskap och ett analytiskt tänk, vilket också påverkar den personliga utvecklingen eftersom det inre och det yttre är en dynamisk dans…), och ja, det verkar som vi liksom ligger i topp vad gäller sekularisering och tolerans i världen – men samtidigt ser vi debatter med härskartekniker och en medievärld som spär på polarisering i olika frågor och det kan bara motverka utvecklingen mot ett mer medmänskligt samhälle… jag kan inte se något annat.

Debatt är motsats till dialog. Det är vinna, inte förstå. Det är inte problemlösning, det är problemdrivande. Det är inte det bästa för människorna, och människorna är samhället.

It is immoral because it seeks to humiliate the opponent rather than win his understanding: it seeks to annihilate rather than convert. Violence is immoral because it thrives on hatred rather than love. It destroys community and makes brotherhood impossible. It leaves society in monologue rather than dialogue. Violence ends up defeating itself. It creates bitterness in the survivors and brutality in the destroyers.

Make love not war. Tänk om det vore så enkelt!

Annonser

One Reply to “Våld krig kamp…”

  1. An interesting discussion is worth comment. I think that you should write more on this topic, it might not be a taboo subject but generally people are not enough to speak on such topics. To the next. Cheers

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s