Ok, nytt år

Det har hänt att jag uttalat något nyårslöfte i mitt liv, men det var längesen nu. Ett år gjorde jag och min dåvarande partner ”måltavlor” istället. Vi klippte och klistrade och ritade saker vi skulle åstadkomma under året. Ramade in och satte på väggen. Där var en bild av en person ”on top of the world” till exempel.

untitled

Jag skulle få nytt jobb hade jag tänkt, och vara riktigt bra på det jobbet. Det gick bra.

Jag har knappt skrivit i bloggen under 2015. Det har varit ett år då jag inte kunnat eller velat skriva om saker jag vanligen skriver om, till del för att jag har känt mig som en av dem jag velat nå ut till. Jag har regredierat i min utveckling och hanterat saker på fel sätt, känt känslor jag knappt mindes hur de kändes, som avundsjuka och förakt. Jag har inte kunnat välja glädje, kärlek och respekt hur mycket jag än vetat att det var ett val jag borde kunnat göra. Jag har inte alls varit on top of the world, snarare kravlat omkring i någon avgrundsliknande grop där jag ångestfylld legat med den psykiska, mentala, känslomässiga bägaren överfull och låtit den rinna över alla kanter tills jag nästan dränkte mig själv.

”Det känns som att jag måste skapa någon slags balans igen i universum.. jag tog emot så mycket innan jag själv blev arg” ”Men det blir ju inte mer balans i universum, Sarah, om du också är arg och hatisk, det blir ju bara mer av hat?” ”Nej, det blir kanske inte mer balans i universum… men det blir mer balans i mig”.

Fast nja, kanske inte ens det. Jag har ju sagt så många gånger själv det uppenbara i att använda mönster som inte är bra, för hjärnan fungerar ju så, det som används stärks, det som inte används går förlorat.

Men nu skulle jag inte skriva om neuroplasticitet och omformning av hjärnan, jag skulle bara skriva att jag lovar att skriva mer på bloggen. Som ett nyårslöfte fast ändå inte.

Det är dags att klättra upp igen…

business-woman-top-world-181626

Och nu pratar jag ju inte jobb som ni kanske förstår, även om förra bilden mest hade det fokuset. Fast egentligen pratar jag allt. Jag måste kunna nyttja den kapacitet jag har inom alla områden, jag kan inte gå ner för räkning inom vissa, det påverkar de andra också. Jag är ju människa….

Oj, just när jag behövde det tittade jag igenom gamla facebook-bilder och hittade denna kommentar på en av dem:

”This is a wonderful and fantastic woman, in many ways! Realizing her full potential is just a small step in the right direction! I’m just happy to be someone that cares!”

Jag får börja med att förstå min fulla potential själv och sen är det bara att jobba på…  Stegen som hjälper mig upp får vara att skriva, här och elsewhere, och att börja skapa konst igen, dansa hade jag tänkt, öva mer på medveten närvaro igen, och att läsa alla de där böckerna som väntar på mig…. Och så nånting som mirakulöst ger mig mer tid. 😉

Vilket fick mig att tänka på detta jag läst någon gång:

Meditera 15 minuter om dagen. Om du inte har tid till det, meditera 40 minuter om dagen. /någon zenmästare

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s